Värnar människan
i forskning

Etikprövningsmyndigheten - vi värnar människan i forskning

Några av de senaste artiklarna

    Vad är viktigt att tänka på när barn och unga ska inkluderas i forskning? 2024-11-22

    För att forskningen ska vara jämlik och för att allas intressen ska tillvaratas är det av stor vikt att även barn och ungdomar får göra sina röster hörda i olika forskningsprojekt. Barn och unga är dock en sårbar grupp och bland dem finns grupper som är särskilt sårbara, som personer med olika funktionsvariationer, ensamkommande flyktingbarn och personer som kommer från socioekonomiskt utsatta grupper. Det är därför viktigt att noga tänka igenom skälen för att inkludera barn och unga, samt vilka åtgärder som i så fall planeras för att minska de risker och den påfrestning som kan uppstå till följd av deltagandet i forskningen. Forskarna måste i sin planering vara extra noggranna med hur studien läggs upp och hur deltagare rekryteras. Ett konkret exempel från medicinsk forskning på varför det är stor nytta med att inkludera barn i forskning är läkemedelsstudier på barn. Barnläkare förskriver ofta läkemedel ”off-label”, det vill säga läkemedel som inte är godkända för barn. Här skulle det vara av värde att genomföra fler studier på barn och ungdomar, helst med lång uppföljningstid för att utvärdera doser och eventuella biverkningar som kan skilja sig mellan barn och vuxna.

    Barn och unga lever och vistas i förhållanden där de är beroende av vuxna i sin omgivning, tydliga exempel är mellan vårdnadshavare och barn, mellan lärare och barn och mellan läkare och barn. Vid planering av forskning där barn och unga deltar bör dessa beroendeförhållanden särskilt uppmärksammas, till exempel hur man ger forskningspersonerna en frihet att själva välja deltagande utan att det är beroendeförhållandet som fäller avgörandet.

    Barn och ungas utmaningar med att ta vara på sina rättigheter måste ägnas stor omsorg om de ska delta i forskning. Inte minst behövs kompetens i forskargruppen om barn och unga.

    Katarina Wide, barnläkare, docent och forskare vid Karolinska institutet.
    Foto: Andreas Andersson

    Vi har bett två av myndighetens vetenskapliga sekreterare att ge några råd och tips om vad som är viktigt att tänka på om du planerar att tillfråga barn och unga att medverka i ditt forskningsprojekt. Katarina Wide är barnläkare, docent och forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och Staffan Karp är docent i pedagogik och tidigare forskare vid Umeå universitet. Om du vill veta vad en vetenskaplig sekreterare gör kan du läsa denna artikel.

    Är filmning alltid motiverat?

    Katarina och Staffan är överens om att både ljud- och filminspelningar emellanåt är relevanta metoder och att det är tillåtet när ett samtycke för det finns från unga forskningspersoner och vårdnadshavare.

    Samtidigt bör forskare tänka på att filma någon innebär ett större integritetsintrång än vid ljudinspelning och dessutom kan känsliga personuppgifter komma att behandlas även om dessa inte behövs för att besvara syfte och forskningsfrågor. Det kan handla om att man på bild fångar religiösa symboler eller barn med någon fysisk funktionsnedsättning. Ibland kanske inte ens ljudinspelningar behövs för att besvara forskningens syfte utan det kan räcka med observationsformulär och fältanteckningar av vad som utspelar sig.

    Om filmade sekvenser behövs eller är bästa metoden för att samla data för att kunna besvara syfte och frågeställningar behöver man som forskare fundera över hur man minskar integritetsintrånget och skyddar barnen under inspelningarna, men också hur det dokumenterade materialet används vid publicering. Vilken data är det som behövs för att besvara syfte och frågeställningar? Räcker det till exempel med en kamera som filmar barnet bakifrån när hen arbetar med sin dator så att man undviker att fånga barnets ansikte på bild?

    Staffan Karp, docent i pedagogik och tidigare forskare vid Umeå universitet.
    Foto: Ulrika Sahlén.

    Staffan vill också uppmärksamma situationer som är vanliga vid skolforskning. Hur ska man arrangera forskningen så att barn, som själva (eller genom deras vårdnadshavare) valt att inte delta, inte fångas i bild? Ett exempel på detta kan vara när man vill studera klassrumsdynamiken, men det finns barn i klassen som inte vill delta i forskningen. I en sådan situation behöver man noggrant överväga vilken typ av kameror som ska användas och hur de ska placeras. En översiktskamera över hela klassrummet är i princip utesluten. I stället får man fundera över hur man kan begränsa kameravinklar så att bara de barn som deltar i forskningen blir filmade. Även med en sådan begränsning kan det vara nödvändigt att ha en beredskap för att radera sekvenser av det filmade materialet om andra barn än de som deltar i forskningen fångas på bild.

    Att fundera över hur man möjliggör för barn att inte delta i forskningen är förstås viktigt att tänka på även i sammanhang där filmning inte används som metod. Hur gör man om det man forskar om är vad som sker i den dagliga undervisningen eller på skolgården under raster? Kan man arrangera undervisningen på ett sådant sätt att enbart data från de barn som deltar i forskningen samlas in? Hur ska man under raster kunna ha koll på vilka barn som är forskningspersoner och vilka som inte är det? Finns det risk för att barn som väljer att inte delta känner sig exkluderade (eller utpekade) på något sätt och vad har man för strategi för att så inte ska ske?

    Vad händer när ett barn fyller 15 år under pågående forskning?

    Katarina vill lyfta fram vikten av att som forskare vara lyhörd inför barnets rätt att själv bestämma över sitt deltagande i alla åldrar, men att ändå föra ett specifikt resonemang över hur samtycke ska hanteras när ett barn fyller 15 år under pågående forskning och själv får samtycka. För kliniska läkemedelsprövningar är det lagstiftat att de som under prövningen fyller 15 ska få ge ett eget samtycke, även om vårdnadshavare tidigare har gett ett samtycke på barnets vägnar. Läs mer i denna artikel om barn och samtycke i kliniska läkemedelsprövningar. I etikprövningslagen finns ingen sådan regel.

    Vilken information ska ges i vilka åldrar?

    Att både språk och innehåll måste anpassas till barnets förmåga att förstå är självklart men det kan vara svårare att skriva en information som passar alla. Till exempel kan läsförmågan bland 7-åringar variera betydligt. Därför kan det vara bra att använda bilder som komplement till text och även ge muntlig information. För medicinsk forskning finns information på internet med film och interaktiva delar, till exempel MediPrep och Narkoswebben. Över lag när det gäller barn är det viktigt att forskaren arbetar med kontinuerligt samråd, det vill säga att man återkommande informerar barnen om den forskning de deltar i och att man är lyhörd för om barnet på olika sätt signalerar att det inte är bekvämt med att delta. Naturligtvis är detta viktigare ju yngre barnen är eftersom deras förståelse och tidsuppfattning inte är den samma som hos vuxna. Här ger Katarina och Staffan exempel på vad den åldersanpassade informationen kan innehålla för respektive åldersindelning:

    Information för barn som inte är läskunniga
    En kortare text som riktas till barnet. Använd ett mycket enkelt språk med korta meningar utan bisatser. Varför tillfrågas du? Vad ska göras? Hur kan det påverka dig? Hur kan det bli bättre för dig och andra barn? Ge information om frivillighet och att föräldrar bestämmer. Använd bilder som understöd till texten. Texten ska läsas upp av den som lämnar informationen och i ett sammanhang som är tryggt för barnet. Viktigt med kontinuerlig information och lyhördhet för barnets reaktioner på om det vill delta i forskningen eller inte.

    Information för läskunniga barn cirka 6-11 år
    En kortare text som riktas till barnet. Använd ett mycket enkelt språk med korta meningar utan bisatser. Varför tillfrågas du? Vad ska göras? Hur kan det påverka dig? Hur kan det bli bättre för dig och andra barn? Ge information om frivillighet och att föräldrar bestämmer. Viktigt med kontinuerlig information och lyhördhet för barnets reaktioner på om det vill delta i forskningen eller inte.

    Information för läskunniga barn cirka 12-14 år
    Även denna text riktas till barnet på ett enkelt språk, som ändå är mer utvecklat och anpassat till att dessa barn är äldre och normalt har en bättre förmåga att ta till sig information än de allra yngsta. Varför tillfrågas du? Vad ska göras? Hur kan det påverka dig? Hur kan det bli bättre för dig och andra barn? Ge information om frivillighet och att föräldrar bestämmer.

    Information till unga i åldern 15-17 år
    Information till denna åldersgrupp liknar forskningspersonsinformation till vuxna. De behöver få all relevant information om studien eftersom de själva ska samtycka till att delta. Svårare begrepp och beskrivningar kan behöva förklaras och förenklas men det är viktigt att inte underskatta ungdomarnas förmåga att förstå. 

    Särskilda punkter att tänka på

    • Särskilt sårbara barn
      Barn med olika funktionsvariationer är särskilt sårbara och en ännu större omsorg behövs när de ska inkluderas i forskning. Forskare behöver noga diskutera etiska för- och nackdelar för sådana grupper av forskningspersoner.
    • Minimera obehag
      Forskare behöver ägna särskild planering för att risker för obehag minimeras för barn och unga. Antalet undersökningar och moment ska vara så få som möjligt och vid medicinsk forskning ska risk för fysiskt obehag mildras med lämpliga medel som smärtlindring och sedering, det vill säga lugnande och ångestdämpande läkemedelsbehandling..
    • Konfidentialitet över tid
      Forskare har ett ansvar för att forskningspersoner skyddas genom hela forskningsprocessen och inte utsätts för onödigt integritetsintrång. Det ansvaret går inte att friskriva sig ifrån genom att hänvisa till en positiv inställning hos barnen eller samtycke från deras vårdnadshavare. Även vid publicering och presentation av resultat behöver forskare vara noggranna och behandla unga personer konfidentiellt. Det är svårt att förutse hur barn kommer att reagera när de blivit lite äldre och inser att de förekommer avbildade i konferens- eller utbildningsmaterial exempelvis.
    • Oväntade bifynd
      Det är alltid viktigt att man som forskare har en beredskap för hur man ska agera vid oväntade bifynd, men förstås ännu viktigare när det handlar om barn. Av ansökan om etikprövning behöver det framgå vilka bifynd som kan komma att hittas och hur dessa ska hanteras. Vad gör man till exempel om ett barn i en intervju berättar att det utsätts för fysiskt våld hemma eller att det förekommer våld mellan de vuxna i familjen. Vad gör man om man som forskare vid observation av skolgårdsaktiviteter upptäcker att något barn utsätts för mobbning? Om man använder olika frågeformulär eller diagnostiska instrument i forskningen, vad gör man om resultaten visar att något inte står rätt till med något av barnen? Svaren på den här typen av frågor behöver vara noggrant genomtänkta innan forskningen påbörjas.
    Stärk regelverket för beslutsoförmögna i hälso- och sjukvården och forskningen 2024-11-22

    Patienter med nedsatt beslutsförmåga tillhör de allra mest utsatta grupperna i hälso- och sjukvården. I Sverige saknas idag en tillfredsställande reglering för hur vården ska hantera vuxna patienter som är oförmögna att fatta beslut kring sin egen vård. Det finns även brister i regelverket om dessa personers medverkan i klinisk forskning som skyndsamt bör justeras.

    Tillsammans med 15 andra myndigheter och organisationer har myndigheten varit med och författat en skrivelse riktad till Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Justitiedepartementet. I skrivelsen uppmanas regeringen att snarast ta fram ett rättsligt ramverk som stärker skyddet för beslutsoförmögna patienter och möjliggör viktig klinisk forskning.

    Det finns i praktiken väldigt små möjligheter att bedriva medicinsk forskning i Sverige i akuta situationer, det vill säga situationer när en person akut insjuknar eller skadas och inte själv, till exempel på grund av medvetslöshet, är förmögen att samtycka till forskning.

    Etikprövningsmyndighetens hållning är att en långsiktigt hållbar lösning förutsätter ändringar i gällande lagstiftning.

    Myndighetens primära intresse och uppgift är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. För människor som riskerar att drabbas av akuta sjukdomsfall är det dock allvarligt, även sett ur ett etiskt perspektiv, att livsviktig medicinsk forskning inte kan utföras med deltagande av svenska forskningspersoner.

    Av detta skäl har Etikprövningsmyndigheten i flera sammanhang agerat för att förmå lagstiftaren att vidta nödvändiga åtgärder för att livsviktig medicinsk forskning ska kunna utföras med deltagande av svenska forskningspersoner.

    Målet måste vara att så snart det är möjligt införa en ordning som möjliggör forskning i akuta situationer i Sverige utan att ge avkall på forskningspersonernas välfärd eller respekten för människovärdet. Myndigheten kommer fortsätta att verka för detta och i det syftet göra gemensam sak med andra aktörer och intressenter.

    Läs hela skrivelsen (PDF)

    Regler för barn och ungas samtycke vid läkemedelsprövningar 2024-11-22

    Enligt läkemedelslagen är det vårdnadshavarna som lagligen får ge ett informerat samtycke för barn och unga som inte har fyllt 18 år. Men den som fyllt 15 år ska också själv ge sitt informerade samtycke till att delta i den kliniska läkemedelsprövningen, under förutsättning att den underårige inser vad prövningen innebär för honom eller henne.

    Om en ungdom under loppet av en klinisk prövning blir juridiskt behörig att lämna informerat samtycke enligt svensk rätt ska personens uttryckliga informerade samtycke inhämtas innan den personen kan fortsätta delta i den kliniska prövningen. Så snart en försöksperson fyller 15 år och inser vad prövningen innebär för honom eller henne behöver personen alltså lämna samtycke för att fortsätta vara med i forskningen.

    Vägledning om etikprövning av forskning på människor

    Vägledningen är den första i sitt slag sedan etikprövningslagen trädde i kraft och började gälla i januari 2004.

    Läs mer och ladda ner Vägledning om etikprövning av forskning på människor

    Guide to the ethical review of research on humans - now in English!

    Learn about the ethical review in Sweden, downlod the Guide (PDF)

     

    Etikprövning

    Ska du forska på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter kan du behöva skicka in en ansökan om etikprövning.

    Välkommen till Ethix!

    I oktober 2021 lanserade Etikprövningsmyndigheten det nya ansöknings- och ärendehanteringssystemet Ethix!

    Om du ska du ansöka om etikprövning ska du logga in i portalen Ethix. Utöver att ge in en ansökan är det också i denna portal som du tar emot aviseringar, beslut och annat som rör din ansökan.

    Stig på genom att klicka på Ethix-länken nedan!

    Har du en fråga?

    Både här på webbplatsen och i Ethix har vi samlat vanliga frågor och svar. Denna sektion är ständigt under bearbetning och nya frågor och svar publiceras vid behov. Alla artiklar är kategoriserade i ämnesområden och sökbara i fritext. Ta dig gärna tid och läs för att få bättre förståelse för vad etikprövning innebär.

    Om du inte hittar svar kan du alltid ringa eller e-posta oss, kontaktuppgifter finns längst ner på sidan och myndighetens handläggare finns till hands för att bemöta dina funderingar.

    Värt att observera är att vi aldrig kan ge några förhandsbesked om du behöver ansöka om etikprövning eller inte. Vi kan heller inte ge detaljerad rådgivning om hur du bör planera ditt forskningsprojekt för att få din etikprövningsansökan godkänd. Först när myndigheten mottagit en fullständigt ifylld ansökan och efter att den granskats av våra förordnade ledamöter kan du få ett formellt svar på om det du planerar att genomföra kan godkännas.

    5 tips till dig som ska ansöka om etikprövning

    1. Beskriv ditt projekt utförligt så att en utomstående kan få en klar bild av vad forskningen innebär. Använd ett språk som även lekmän förstår, givetvis på svenska.
    2. Skicka inbjudan till medverkande i ansökningsprocessen till rätt e-postadress.
    3. Se till att rätt personer signerar ansökan. En ansvarig forskare ska ha disputerat annars krävs intyg om aktivt överinseende från en handledare eller annan disputerad person. En behörig företrädare för huvudmannen har vanligtvis ett verksamhetsansvar, vilket ska framgå i ansökan.
    4. Kontrollera att ansökningsavgiften blir betald omgående av ekonomiavdelningen och att rätt OCR nummer används vid betalningen.
    5. Många av våra beslut om komplettering rör innehållet i forskningspersonsinformationen. Förekom genom att använda våra stödmallar för forskningspersonsinformation och samtycke. Du hittar dem i stycket ovanför.
    Etikprövningsmyndigheten, samtida forskning

    Det här är Etikprövningsmyndigheten

    Vårt uppdrag är att värna människan i forskningen. Vi gör etiska prövningar av forskning på människor, men även av forskning på biologiskt material och känsliga personuppgifter.

    Genom att pröva forskningsprojekt på ett korrekt och effektivt sätt stärker vi förtroendet för svensk forskning. Granskningen görs av över 500 ledamöter och experter inom olika områden. Vi finns på sex platser i Sverige: Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala och Stockholm.

    Vill du veta mer om Etikprövningsmyndigheten, klicka här.

    Försöksperson eller forskningsperson?

    ”Försöksperson” är det vanligaste ordet, men det mer korrekta ordet är ”forskningsperson”. Man pratar ofta om att man ställer upp som försöksperson i vetenskapliga studier. Det är inte alltid man gör vetenskapliga försök på personen, man kan forska på många olika sätt. Bland annat av detta skäl använder vi istället ordet forskningsperson.

    Läs mer om forskning sett ur en forskningspersons perspektiv på denna sida.

    Etikprövningsmyndigheten hjärta

    Vanliga frågor

    Kan barn under 15 år själva påverka om de ska behöva delta i forskning?

    Trots vårdnadshavarnas samtycke får forskningen inte utföras om barnet inser vad forskningen innebär och motsätter sig att den utförs. Det innebär att information måste lämnas till både barn och vårdnadshavare. Informationen till barnet måste anpassas efter barnets ålder och mognad, som utgångspunkt utifrån följande indelning: 6–11 år och 12–14 år.

    Det är viktigt att skapa förutsättningar för barn under 15 år att våga ge uttryck för att de inte vill medverka i forskningen och att de inte påverkas av sina vårdnadshavare eller andra vuxna.  

    Läs mer om vad som är viktigt att tänka på när barn inkluderas i forskning

    Behöver jag ansöka om etikprövning för att göra förändringar i ett tidigare godkänt projekt?

    Forskare behöver ibland göra förändringar i ett redan godkänt projekt. Beroende på förändringarnas karaktär kan det bli nödvändigt med en ny etikprövning innan förändringarna får genomföras. Vilken typ av prövning som krävs har att göra med hur stora förändringar som planeras jämfört med det ursprungligen godkända projektet.

    Om en förändring av ett ursprungligt projekt är mer omfattande, exempelvis

    • ett nytt studieupplägg eller studiehypotes
    • nya grupper av forskningspersoner med andra karakteristika än de ursprungliga

    kan en helt ny grundansökan behöva göras.

    I andra fall kan det vara tillräckligt med en ändringsansökan. En ändringsansökan behöver bara göras om den planerade ändringen är väsentlig. Så är normalt fallet om ändringen påverkar forskningspersonernas säkerhet eller om ändringen i övrigt kan påverka den risk-nyttabedömning som gjorts vid den tidigare prövningen av ansökan. Ändringar som bara minskar risker kräver ingen ändringsansökan. Andra smärre ändringar, som inte påverkar forskningspersonernas säkerhet, risker eller nytta, får också genomföras utan ändringsansökan. Men så snart forskningen förändras på ett sätt som ökar riskerna eller aktualiserar risker som myndigheten inte har granskat och bedömt bör en ändringsansökan övervägas.

    Påverkar ändringen säkerheten för forskningspersonerna eller den risk-nyttabedömning som gjorts tidigare?

    De viktigaste anledningarna till att en ändringsansökan krävs är om

    • nya fynd under forskningsarbetet påverkar forskningspersonernas säkerhet
    • nya fynd har framkommit som kan påverka det vetenskapliga värdet av studien
    • ny forskning påvisat risker som tidigare inte var kända
    • en planerad ändring av en pågående studie påverkar forskningspersonernas säkerhet.

    Andra exempel på väsentliga ändringar

    • Byte av forskningshuvudman eller huvudansvarig forskare.
    • Fler forskningspersoner ska inkluderas.
    • Forskningspersoner ska involveras vid nya enheter eller studieplatser och fler forskningshuvudmän behöver läggas till.
    • Nya metoder ska användas eller nya analyser ska utföras på redan är insamlat material under samma huvudsakliga frågeställning.
    • Nya frågor ska ställas i enkäter eller intervjuer som kan väcka obehag, bidra till ett försämrat psykiskt mående eller syftar till att samla in nya kategorier av känsliga personuppgifter.

    Exempel på ändringar som inte kräver en ny prövning

    • Ändringar som bara minskar risker kräver ingen ändringsansökan.
    • Revideringar av formalia i forskningspersonsinformationen, såsom stavfel och rättelser av kontaktuppgifter eller liknande.
    • Tillägg av enstaka frågor i enkäter eller intervjuer som varken väcker obehag, bidrar till ett försämrat psykiskt mående eller syftar till att samla in nya kategorier av känsliga personuppgifter.

    Så här går det till

    Det är forskningshuvudmannen som ansvarar för att den forskning som omfattas av lagstiftningen inte bedrivs utan etikgodkännande. Ansvarig forskare behöver därför, med det stöd som huvudmannen erbjuder, göra en omsorgsfull bedömning om de förändringar som planeras kräver en ny grundansökan eller en ändringsansökan.

    Om den bedömningen utmynnar i att det inte krävs någon etikprövning, så behöver ingen ansökan göras för säkerhets skull. Beslutet om att en etikansökan inte är nödvändig kan med fördel dokumenteras. Etikprövningsmyndigheten behöver dock inte informeras.

    Behöver samtycke inhämtas om jag enbart vill studera data som redan samlats in i till exempel register eller journaler?

    Hur information och samtycke vid ny användning av tidigare insamlade personuppgifter ska bedömas vid etikprövningen är en komplex fråga som måste avgöras från fall till fall. Det är därför viktigt att du i ansökan lämnar adekvat och tillräckligt underlag för denna bedömning. Myndigheten granskar såväl graden av integritetsintrång som vilka krav som behöver ställas för att skydda de registrerade forskningspersonernas rättigheter.

    Informerat samtycke ska alltid inhämtas när personer ska rekryteras för att medverka i en forskningsaktivitet, exempelvis svara på en enkät.

    Informerat samtycke ska även inhämtas innan forskningen får påbörjas om det rör sig om särskilt känsliga uppgifter och/eller en mer betydande grad av förväntat integritetsintrång. Exempel på situationer då informerat samtycke kan krävas:

    • Om detaljerade uppgifter i en patientjournal om vården av en person ska behandlas i forskningen.
    • Om intima eller på annat sätt potentiellt skadliga uppgifter om en person som lagts ut i olika forum på internet ska behandlas i studien.

    Om det rör sig om ett begränsat integritetsintrång och ett inte alltför omfattande antal forskningspersoner har Överklagandenämnden för etikprövning (se exempelvis dnr Ö 32-2021/3.1) bedömt att det kan vara tillräckligt med ett så kallat opt out-förfarande, det vill säga att ge forskningspersonerna information om forskningen och möjlighet att avböja medverkan. Forskaren ska då också lämna kontaktuppgifter och information om hur man ska gå till väga om man inte vill att ens uppgifter ska användas i projektet.

    Forskning på tidigare insamlade personuppgifter som innebär ett obetydligt integritetsintrång kan normalt godkännas utan krav på informerat samtycke. I sådana fall är den etikprövning av projektet som avdelningen gör i sig ett tillräckligt skydd. Detta gäller exempelvis forskning på material som kända politiker eller andra offentliga personer själva har offentliggjort. Detsamma gäller forskning på omfattande mängder pseudonymiserade data där kodnyckeln finns kvar hos registerhållaren och där möjligheterna att identifiera någon person i materialet är så gott som obefintliga.

    Etikprövningsmyndigheten, gammal forskning

    Därför behövs etikprövning

    Först efter andra världskriget kom forskningsetiken att utvecklas. Moraliskt tveksam forskning på levande och döda människor har ifrågasatts långt innan dess. Men kraven på etisk granskning väcktes på allvar när världen fick reda på nazisternas medicinska experiment i koncentrationslägren.

     

    Läs historien bakom etikprövning.

    Testa dina kunskaper i Etiquiz!

    Kring årsskiftet 2022/2023 genomförde Etikprövningsmyndigheten en enkät som riktade sig till verksamma inom forskning. Cirka 19 000 personer mottog inbjudan till att delta och drygt 20% av dem svarade på frågorna.

    I denna quiz har vi samlat frågorna i enkäten som handlade om etikprövning och för varje fråga redovisar vi resultatet för hur svaren fördelades.

     

    Starta Etiquiz

    Testa dina kunskaper i Etiquiz!

    Etikprövningsmyndighetens nyhetsbrev

    Håll dig uppdaterad om etikprövning och anmäl dig till nyhetsbrevet.

    Infografik

    7953

    ansökningar i alla kategorier togs emot 2023

    Infografik

    3426

    ändringsansökningar togs emot 2023

    Mikroskop

    473

    kliniska läkemedelsprövningar togs emot 2023

    4

    1931

    ansökningar som rör övrig forskning togs emot 2023