Värnar människan
i forskning

Etikprövningsmyndigheten - vi värnar människan i forskning
Utredning om förenklade processer för kliniska prövningar 2026-02-26

Regeringen har tillsatt en utredning för att stärka antalet kliniska prövningar i Sverige. Målet är att skapa ett mer ändamålsenligt regelverk med enklare processer och färre hinder, så att fler vill genomföra sina kliniska prövningar här. Utredningen ska bland annat se över möjligheten för personer med nedsatt beslutsförmåga att delta i prövningar, forskning i akuta situationer, klusterrandomiserade studier samt dagens språkkrav vid ansökan. Etikprövningsmyndigheten har en medarbetare som deltar som expert i utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2026.

Några av de senaste artiklarna

    Vill du ha en central och strategisk roll i utvecklingen av svensk etikprövning? 2026-02-26

    Etikprövningsmyndigheten söker en vetenskaplig samordnare med ansvar för att stärka kvalitet, enhetlighet och långsiktig utveckling i den etiska prövningen. Rollen är kvalificerad och myndighetsövergripande – du bidrar med vetenskaplig expertis, driver utvecklingsarbete och är en del av myndighetens ledning. 

    Det här är en nyckelposition för dig som vill påverka, samordna och utveckla arbetet på nationell nivå. 

    Välkommen med din ansökan senast 24 mars 2026!

    Så lång tid tar prövningen 2026-02-26

    För grundansökningar, de ansökningar som du lämnar in när ett nytt projekt ska starta upp, som kom in till oss under 2025 tog det i genomsnitt:

    • åtta dagar mellan inkommen ansökan och registrerad betalning
    • 37 dagar från registrerad betalning till att du som sökande fick ditt beslut, när någon komplettering inte behövdes
    • 77 dagar från registrerad betalning till att du som sökande fick ditt beslut, när du behövde göra en eller flera kompletteringar
    Genomsnittliga ledtider för grundansökningar inkomna under de tre första kvartalen 2025.

    I figuren visas processen förenklat från att ansökan lämnas in till att du som sökande får beslutet. De rosa delarna markerar de delar av processen där du har möjlighet att påverka tiden. De gröna delarna markerar den tid som ansökan bearbetas av myndigheten. Vi börjar hantera din ansökan när både ansökan och betalningen har kommit in till oss.

    I cirka 70 procent av grundansökningarna kunde vi ge ett beslut direkt utan någon komplettering. I övriga 30 procent behövde vi be om någon komplettering, antingen behövde vi mer information eller att informationen förtydligades.

    För ändringsansökningar, de ansökningar som lämnas in när något måste förändras i ett pågående projekt som tidigare fått etiskt godkännande, tog det i genomsnitt 20 dagar till beslut.

    Om du är intresserad av mer information om ledtiderna kan du titta i tabell 1 nedan. Den visar genomsnittliga ledtider samt median och 90:e percentilen för grund- och ändringsansökningar. Medianen motsvarar de antal dagar där hälften av ansökningarna har fått ett slutgiltigt beslut. 90:e percentilen visar tiden då nio av tio ansökningar har fått beslut.

    Typ av ärende Medelvärde (dagar) Median (dagar) 90:e percentilen (dagar)
    Grundansökan – slutligt beslut vid första prövningen (ingen komplettering) 37 33 60
    Grundansökan – slutligt beslut efter en/flera kompletteringar 77 74 112
    Ändringsansökningar – slutgiltigt beslut 20 15 39
    Genomsnittliga ledtider samt median och 90:e percentilen för ansökningar inkomna kvartal 1–3 2025.

    Läs denna artikel om hur ledtiderna påverkas av när du skickar in din ansökan och hur du kan påverka tiden för prövning.

    Planera din ansökan i god tid inför sommaren 2026-02-26

    Hur lång tid vi behöver för att pröva din ansökan varierar beroende på när under året ansökan skickas in till oss. Under juni ökar antalet ansökningar kraftigt, vilket gör attledtiderna blir längre. Semestertider innebär även att vi under sommarens månader inte kan fatta lika många beslut som vanligt.

    Vi rekommenderar därför att du skickar in din ansökan om etikprövning i god tid under våren, gärna senast i april.

    Figurerna nedan visar hur de genomsnittliga ledtiderna varierar under året, baserat på när avgiften för ansökan betalats in.

    Genomsnittliga ledtider (kalenderdagar) för grundansökningar per betalningsmånad för ansökningar som inkom 2025 och ej behövde kompletteras.

    Genomsnittliga ledtider (kalenderdagar) för grundansökningar per betalningsmånad för ansökningar som inkom 2025 och där en eller flera kompletteringar krävdes. Data för kvartal fyra saknas då inte alla ärenden avslutats.

    Så kan du bidra till en snabbare prövning

    Genom att tänka på några saker kan du som sökande korta tiden fram till beslut:

    • Tänk på att beskriva ditt projekt tydligt så att vi får en klar bild av det du avser göra. Följ instruktioner och ledtexter i ansökan noggrant. En tydlig ansökan har bättre förutsättningar att få en snabb prövning.
    • Att göra en avvägning mellan risk och nytta är centralt för alla som ska forska på människor och den avvägningen utgör även en av de viktigare delarna i vår prövning. Ägna extra tid åt det avsnittet. Vi kan godkänna en viss nivå av risk, så länge det finns en tydlig nytta som överstiger riskerna och du har en plan för att hantera riskerna på ett etiskt godtagbart sätt.
    • Skriv på svenska på ett sätt som även lekmän förstår. CV och forskningsplan kan ges in på engelska eller svenska.
    • Om du är klar med planeringen av ditt projekt, är det lättare att fylla i ansökan.
    • Skicka in ansökan när söktrycket är lägre.
    • Betala avgiften direkt när ansökan har skickats in.
    • Svara snabbt och fullständigt om du får en begäran om komplettering.
    • Förbered dig genom att läsa vår vägledning och vanliga frågor. Läs också vår artikel Vad brukar leda till komplettering – och hur kan jag förebygga det i min ansökan? I den ger vi fler tips om hur du kan utforma en genomtänkt ansökan.

    Vägledning om etikprövning av forskning på människor

    Vägledningen är den första i sitt slag sedan etikprövningslagen trädde i kraft och började gälla i januari 2004.

    Läs mer och ladda ner Vägledning om etikprövning av forskning på människor

    Guide to the ethical review of research on humans - now in English!

    Learn about the ethical review in Sweden, download the Guide (PDF)

     

    Etikprövning

    Ska du forska på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter kan du behöva skicka in en ansökan om etikprövning.

    Välkommen till Ethix!

    I oktober 2021 lanserade Etikprövningsmyndigheten det nya ansöknings- och ärendehanteringssystemet Ethix!

    Om du ska du ansöka om etikprövning ska du logga in i portalen Ethix. Utöver att ge in en ansökan är det också i denna portal som du tar emot aviseringar, beslut och annat som rör din ansökan.

    Stig på genom att klicka på Ethix-länken nedan!

    Ansökningsprocessen

    Har du frågor om etikprövning?

    Mejla eller ring oss. Varje dag svarar några av våra handläggare på dina funderingar. Vi kan till exempel svara på allmänna frågor om

    • etikprövning
    • hur det går till att ansöka
    • handläggning av din ansökan.

    Ha gärna ditt diarienummer redo innan du ringer.

    Vi har telefontid måndag – torsdag kl. 09.00-12.00 och fredag kl. 09.00-11.00.
    [email protected]
    010-475 08 00

    Vänd dig också hit om du vill ta del av allmänna handlingar.

    Vanliga frågor
    Här på webbplatsen kan du själv hitta svar på vanliga frågor. Frågorna är kategoriserade i ämnesområden och sökbara i fritext. Vi har också publicerat en vägledning som ger en samlad översikt av etikprövning.

    Har du tekniska frågor om Ethix?
    Tekniska frågor om Ethix och funktioner i ansökningsformulären besvarar vår support Minso. Skapa ett supportärende genom att mejla dem. Lämna diarienummer på ansökan, beskriv ditt problem och samtyck till att de  loggar in i din ansökan. De återkommer till dig så snart som möjligt.

    [email protected]

    Tips till dig som ska ansöka om etikprövning

    • Tänk på att beskriva ditt projekt tydligt så att vi får en klar bild av det du avser göra. Följ instruktioner och ledtexter i ansökan noggrant. En tydlig ansökan har bättre förutsättningar att få en snabb prövning.
    • Att göra en avvägning mellan risk och nytta är centralt för alla som ska forska på människor och den avvägningen utgör även en av de viktigare delarna i vår prövning. Ägna extra tid åt det avsnittet. Vi kan godkänna en viss nivå av risk, så länge det finns en tydlig nytta som överstiger riskerna och du har en plan för att hantera riskerna på ett etiskt godtagbart sätt.
    • Skriv på svenska på ett sätt som även lekmän förstår. CV och forskningsplan kan ges in på engelska eller svenska.
    • Om du är klar med planeringen av ditt projekt, är det lättare att fylla i ansökan.
    • Skicka in ansökan när söktrycket är lägre.
    • Betala avgiften direkt när ansökan har skickats in.
    • Svara snabbt och fullständigt om du får en begäran om komplettering.
    • Förbered dig genom att läsa vår vägledning och vanliga frågor. Läs också vår artikel Vad brukar leda till komplettering – och hur kan jag förebygga det i min ansökan? I den ger vi fler tips om hur du kan utforma en genomtänkt ansökan.
    Etikprövningsmyndigheten, samtida forskning

    Det här är Etikprövningsmyndigheten

    Vårt uppdrag är att värna människan i forskningen. Vi gör etiska prövningar av forskning på människor, men även av forskning på biologiskt material och känsliga personuppgifter.

    Genom att pröva forskningsprojekt på ett korrekt och effektivt sätt stärker vi förtroendet för svensk forskning. Granskningen görs av över 500 ledamöter och experter inom olika områden. Vi finns på sex platser i Sverige: Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala och Stockholm.

    Vill du veta mer om Etikprövningsmyndigheten, klicka här.

    Försöksperson eller forskningsperson?

    ”Försöksperson” är det vanligaste ordet, men det mer korrekta ordet är ”forskningsperson”. Man pratar ofta om att man ställer upp som försöksperson i vetenskapliga studier. Det är inte alltid man gör vetenskapliga försök på personen, man kan forska på många olika sätt. Bland annat av detta skäl använder vi istället ordet forskningsperson.

    Läs mer om forskning sett ur en forskningspersons perspektiv på denna sida.

    Etikprövningsmyndigheten hjärta

    Vanliga frågor

    Kan barn under 15 år själva påverka om de ska behöva delta i forskning?

    Trots vårdnadshavarnas samtycke får forskningen inte utföras om barnet inser vad forskningen innebär och motsätter sig att den utförs. Det innebär att information måste lämnas till både barn och vårdnadshavare. Informationen till barnet måste anpassas efter barnets ålder och mognad, som utgångspunkt utifrån följande indelning: 6–11 år och 12–14 år.

    Det är viktigt att skapa förutsättningar för barn under 15 år att våga ge uttryck för att de inte vill medverka i forskningen och att de inte påverkas av sina vårdnadshavare eller andra vuxna.  

    Läs mer om vad som är viktigt att tänka på när barn inkluderas i forskning

    Behöver jag ansöka om etikprövning för att göra förändringar i ett tidigare godkänt projekt?

    Forskare behöver ibland göra förändringar i ett redan godkänt projekt. Beroende på förändringarnas karaktär kan det bli nödvändigt med en ny etikprövning innan förändringarna får genomföras. Vilken typ av prövning som krävs har att göra med hur stora förändringar som planeras jämfört med det ursprungligen godkända projektet.

    Om en förändring av ett ursprungligt projekt är mer omfattande, exempelvis

    • ett nytt studieupplägg eller studiehypotes
    • nya grupper av forskningspersoner med andra karakteristika än de ursprungliga

    kan en helt ny grundansökan behöva göras.

    I andra fall kan det vara tillräckligt med en ändringsansökan. En ändringsansökan behöver bara göras om den planerade ändringen är väsentlig. Så är normalt fallet om ändringen påverkar forskningspersonernas säkerhet eller om ändringen i övrigt kan påverka den risk-nyttabedömning som gjorts vid den tidigare prövningen av ansökan. Ändringar som bara minskar risker kräver ingen ändringsansökan. Andra smärre ändringar, som inte påverkar forskningspersonernas säkerhet, risker eller nytta, får också genomföras utan ändringsansökan. Men så snart forskningen förändras på ett sätt som ökar riskerna eller aktualiserar risker som myndigheten inte har granskat och bedömt bör en ändringsansökan övervägas.

    Påverkar ändringen säkerheten för forskningspersonerna eller den risk-nyttabedömning som gjorts tidigare?

    De viktigaste anledningarna till att en ändringsansökan krävs är om

    • nya fynd under forskningsarbetet påverkar forskningspersonernas säkerhet
    • nya fynd har framkommit som kan påverka det vetenskapliga värdet av studien
    • ny forskning påvisat risker som tidigare inte var kända
    • en planerad ändring av en pågående studie påverkar forskningspersonernas säkerhet.

    Andra exempel på väsentliga ändringar

    • Byte av forskningshuvudman eller huvudansvarig forskare.
    • Fler forskningspersoner ska inkluderas.
    • Forskningspersoner ska involveras vid nya enheter eller studieplatser och fler forskningshuvudmän behöver läggas till.
    • Nya metoder ska användas eller nya analyser ska utföras på redan är insamlat material under samma huvudsakliga frågeställning.
    • Nya frågor ska ställas i enkäter eller intervjuer som kan väcka obehag, bidra till ett försämrat psykiskt mående eller syftar till att samla in nya kategorier av känsliga personuppgifter.

    Exempel på ändringar som inte kräver en ny prövning

    • Ändringar som bara minskar risker kräver ingen ändringsansökan.
    • Revideringar av formalia i forskningspersonsinformationen, såsom stavfel och rättelser av kontaktuppgifter eller liknande.
    • Tillägg av enstaka frågor i enkäter eller intervjuer som varken väcker obehag, bidrar till ett försämrat psykiskt mående eller syftar till att samla in nya kategorier av känsliga personuppgifter.

    Så här går det till

    Det är forskningshuvudmannen som ansvarar för att den forskning som omfattas av lagstiftningen inte bedrivs utan etikgodkännande. Ansvarig forskare behöver därför, med det stöd som huvudmannen erbjuder, göra en omsorgsfull bedömning om de förändringar som planeras kräver en ny grundansökan eller en ändringsansökan.

    Om den bedömningen utmynnar i att det inte krävs någon etikprövning, så behöver ingen ansökan göras för säkerhets skull. Beslutet om att en etikansökan inte är nödvändig kan med fördel dokumenteras. Etikprövningsmyndigheten behöver dock inte informeras.

    Behöver samtycke inhämtas om jag enbart vill studera data som redan samlats in i till exempel register eller journaler?

    Hur information och samtycke vid ny användning av tidigare insamlade personuppgifter ska bedömas vid etikprövningen är en komplex fråga som måste avgöras från fall till fall. Det är därför viktigt att du i ansökan lämnar adekvat och tillräckligt underlag för denna bedömning. Myndigheten granskar såväl graden av integritetsintrång som vilka krav som behöver ställas för att skydda de registrerade forskningspersonernas rättigheter.

    Informerat samtycke ska alltid inhämtas när personer ska rekryteras för att medverka i en forskningsaktivitet, exempelvis svara på en enkät.

    Informerat samtycke ska även inhämtas innan forskningen får påbörjas om det rör sig om särskilt känsliga uppgifter och/eller en mer betydande grad av förväntat integritetsintrång. Exempel på situationer då informerat samtycke kan krävas:

    • Om detaljerade uppgifter i en patientjournal om vården av en person ska behandlas i forskningen.
    • Om intima eller på annat sätt potentiellt skadliga uppgifter om en person som lagts ut i olika forum på internet ska behandlas i studien.

    Om det rör sig om ett begränsat integritetsintrång och ett inte alltför omfattande antal forskningspersoner har Överklagandenämnden för etikprövning (se exempelvis dnr Ö 32-2021/3.1) bedömt att det kan vara tillräckligt med ett så kallat opt out-förfarande, det vill säga att ge forskningspersonerna information om forskningen och möjlighet att avböja medverkan. Forskaren ska då också lämna kontaktuppgifter och information om hur man ska gå till väga om man inte vill att ens uppgifter ska användas i projektet.

    Forskning på tidigare insamlade personuppgifter som innebär ett obetydligt integritetsintrång kan normalt godkännas utan krav på informerat samtycke. I sådana fall är den etikprövning av projektet som avdelningen gör i sig ett tillräckligt skydd. Detta gäller exempelvis forskning på material som kända politiker eller andra offentliga personer själva har offentliggjort. Detsamma gäller forskning på omfattande mängder pseudonymiserade data där kodnyckeln finns kvar hos registerhållaren och där möjligheterna att identifiera någon person i materialet är så gott som obefintliga.

    Etikprövningsmyndigheten, gammal forskning

    Därför behövs etikprövning

    Först efter andra världskriget kom forskningsetiken att utvecklas. Moraliskt tveksam forskning på levande och döda människor har ifrågasatts långt innan dess. Men kraven på etisk granskning väcktes på allvar när världen fick reda på nazisternas medicinska experiment i koncentrationslägren.

     

    Läs historien bakom etikprövning.

    Testa dina kunskaper i Etiquiz!

    Kring årsskiftet 2022/2023 genomförde Etikprövningsmyndigheten en enkät som riktade sig till verksamma inom forskning. Cirka 19 000 personer mottog inbjudan till att delta och drygt 20% av dem svarade på frågorna.

    I denna quiz har vi samlat frågorna i enkäten som handlade om etikprövning och för varje fråga redovisar vi resultatet för hur svaren fördelades.

     

    Starta Etiquiz

    Testa dina kunskaper i Etiquiz!

    Etikprövningsmyndighetens nyhetsbrev

    Håll dig uppdaterad om etikprövning och anmäl dig till nyhetsbrevet.


    Infografik

    8486

    ansökningar i alla kategorier togs emot 2024

    Infografik

    4124

    ändringsansökningar togs emot 2024

    Mikroskop

    454

    kliniska läkemedelsprövningar togs emot 2024

    4

    1868

    ansökningar som rör övrig forskning togs emot 2024