Om oss

I historien finns flera exempel på forskningsprojekt där förhoppningar om viktiga forskningsresultat satts före integritet, hälsa och välfärd för de människor som har berörts. Dagens regelverk med lagstiftning, internationella konventioner och vägledande etiska principer syftar till att integritet, hälsa och välfärd ska prioriteras före vetenskapens behov.

Läs mer om etikprövningens historia här Om vår och etikprövningens historia - Etikprövningsmyndigheten

Idag är etikprövning av forskning är ett etablerat förfarande i många länder, både inom medicin och annan forskning på människor. Etikprövningen har en viktig roll i att bibehålla och stärka förtroendet och, i och med det, legitimiteten för forskning.

• Att forskning alltid ska genomföras med respekt för människovärdet och de mänskliga rättigheterna, och att människors välfärd ska gå före både samhällets och vetenskapens behov.
• Att risker för forskningspersoners hälsa, säkerhet och integritet bara får accepteras om de uppvägs av forskningens värde och om samma resultat inte kan nås på ett mindre riskfyllt sätt.
• Att hänsyn ska tas både till skyddet för den enskilda personen och till samhällets behov av att ny kunskap kan utvecklas genom forskning.

Vi gör vår prövning utifrån lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen) men även

• lagen (2018:1091) med kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU:s förordning om kliniska prövningar av humanläkemedel
• lagen (2021:603) med kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU:s förordning om medicintekniska produkter
• biobankslagen (2023:38).

Våra ledamöter

Vi har över 500 ledamöter som utför etikprövningen och fattar beslut. Ledamöterna är inte anställda av myndigheten, utan deltar i myndighetens verksamhet vid sidan av sina ordinarie tjänster och andra uppdrag. De förordnas för mandatperioder om fyra år. Våra ledamöter har en hög etisk kompetens och ett stort engagemang för forskningsetiska frågor.

Ledamöterna är indelade i 21 avdelningar som var och en sammanträder var fjärde vecka. En avdelning består av 15 ordinarie ledamöter, varav tio har vetenskaplig kompetens och fem är företrädare för allmänhetens intressen. Varje avdelning leds av en ordförande som också förordnas på fyra år.

Vetenskapliga ledamöter

Ledamöterna med vetenskaplig kompetens är aktiva forskare, specialiserade inom olika områden. Bland ledamöter som bedömer medicinsk forskning finns till exempel specialistkompetens inom psykiatri, geriatrik och pediatrik/barnmedicin. Ledamöter som bedömer icke-medicinsk forskning kan till exempel vara forskare inom sociologi, pedagogik eller psykologi.

De vetenskapliga ledamöterna tittar särskilt på vilka risker som forskningen skulle innebära för forskningspersonerna och på hur forskarna hanterar dessa risker. De värderar forskningens vetenskapliga värde och nytta mot de risker och det integritetsintrång som forskningspersonerna kan komma att utsättas för.

Här presenterar vi Minna, en av våra vetenskapliga sekreterare.

Allmänföreträdare

I etikprövningen ingår även ledamöter vars roll är att företräda allmänhetens intressen. Det är personer som har någon form av offentligt uppdrag, till exempel regionpolitiker eller företrädare för patientorganisationer.

Allmänföreträdarnas uppgift är att utgå från forskningspersonens perspektiv. De fokuserar särskilt på att bedöma om informationen till forskningspersonerna är objektiv och går att förstå för en person som inte har vetenskaplig kompetens.

Genom allmänföreträdarna ges allmänheten insyn och inflytande i etikprövningen.

Här presenterar vi Rose-Marie, en av våra allmänföreträdare.

Ordföranden

Ordförandens roll är att leda sammanträdena, fördela ordet mellan ledamöterna och sammanfatta besluten. Ordföranden ska vara, eller ha varit, domare i svensk domstol och står alltså för den juridiska kompetensen i etikprövningen.
Den viktigast uppgiften för ordföranden är att se till att avdelningens prövning och beslutsfattande sker i enlighet med gällande rätt.

Här presenterar vi Mats Edsgården, en av våra ordförande.

Vår organisation

Etikprövningsmyndigheten startade sin verksamhet den 1 januari 2019 och har sitt huvudkontor i Uppsala. Myndighetschef är Karin Nylén och myndigheten har ett 30-tal anställda.

Utöver Uppsala har myndigheten kontor i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Umeå. Före 2019 fanns regionala etikprövningsnämnder kopplade till universiteten på dessa orter. Idag finns två till sex avdelningar med ledamöter på varje ort, totalt 21 avdelningar på myndigheten. Varje avdelning har en ansvarig handläggare som är anställd av myndigheten.

Av de 21 avdelningarna bedömer femton medicinsk forskning och sex avdelningar bedömer forskning som inte är medicinsk.

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning

Från den 1 januari 2020 är Etikprövningsmyndigheten värdmyndighet för Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Läs mer om nämnden och dess verksamhet på www.npof.se

Behandling av personuppgifter

Här kan du läsa om hur Etikprövningsmyndigheten behandlar dina personuppgifter: GDPR - Etikprövningsmyndigheten