Ändringar i etikprövningslagen från årsskiftet

Den 1 januari 2020 började följande ändringar av etikprövningslagen att gälla:

  • Etikprövningslagens definition av forskning avser även vetenskapliga studier genom observation. Det är ett förtydligande av något som redan gällt enligt praxis.
  • Undantaget för studentarbeten finns kvar men det har förtydligats att undantaget gäller bara när sådant arbete eller sådana studier utförs endast inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå. Projekt som både utgör forskning som faller under lagen och som är elevarbeten i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska alltså etikprövas.
  • En forskningshuvudman ska vidta åtgärder för att förebygga att forskning inom den egna verksamheten utförs utan ett godkännande vid en etikprövning eller i strid med villkor som har meddelats i samband med ett sådant godkännande.
  • Till skillnad från tidigare ska Överklagandenämnden för etikprövning ha tillsyn över att lagen efterlevs, oavsett om någon annan myndighet samtidigt utövar tillsyn över den aktuella verksamheten enligt någon annan lagstiftning.
  • Straffmaximum för den som uppsåtligen utför forskning utan ett etikgodkännande har höjts från fängelse i sex månader till fängelse i två år. Detta innebär att preskriptionstiden förlängs från två till fem år.
  • Samma straffskala har även införts för en forskningshuvudman som uppsåtligen underlåter att vidta förebyggande åtgärder och forskning utförs utan ett etikgodkännande eller i strid med ett villkor som meddelats i samband med ett sådant godkännande.
  • Straffansvar gäller numera också för brott mot etikprövningslagen som begås av grov oaktsamhet.