Behöver jag ha en försäkring eller annan beredskap i min forskning?

Du som forskare och din forskningshuvudman har ett ansvar för att skydda forskningspersonernas säkerhet och integritet. Det behöver finnas en beredskap för att ta hand om de situationer som kan uppstå, eller de forskningspersoner som far illa, i samband med forskningen.

Vilken beredskap du som forskare och din forskningshuvudman behöver ha beror på vilka risker som ett deltagande i forskningen kan innebära för forskningspersonerna.

När du utformar ditt forskningsprojekt behöver du tänka igenom vilka risker som kan uppstå för forskningspersonerna. Du behöver beskriva dessa risker, små som stora, i din ansökan om etikprövning och även hur du planerar att hantera och minimera riskerna. Du behöver också informera forskningspersonerna om de risker som kan finnas med att delta i forskningen och hur du som forskare och din forskningshuvudman ska hantera riskerna. Forskningshuvudmannen anses ha ansvar för de risker forskningspersonerna utsetts för.

Försäkringar
När det finns tydliga risker för forskningspersonerna bör du som forskare tillsammans med forskningshuvudmannen överväga att ha en särskild försäkring. Forskningshuvudmannen kan under vissa förhållanden bli skyldig att betala skadestånd om en forskningsperson kommer till skada till följd av att hen har deltagit som forskningsperson.

För statliga myndigheter erbjuder Kammarkollegiet försäkringar för särskilt personskadeskydd.

En organisation som är vårdgivare är skyldig att ha en patientförsäkring. Forskningspersoner som även är patienter kan vara försäkrade genom en sådan försäkring, förutsatt att vårdgivaren är forskningshuvudman.

Läs mer om olika försäkringar i Vägledning om etikprövning av forskning på människor.

Beredskap vid forskning som innebär fysiska ingrepp och en uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt
Vid denna typ av forskning är riskerna ofta tydliga, men det kan vara bra att komma ihåg att det kan finnas andra risker än de mest uppenbara. Att ta ett blodprov är förknippat med begränsade risker för fysisk skada, men det sparade blodprovet och den genetiska informationen kan vara bärare av riskdimensioner av betydligt allvarligare slag.

Beredskap vid forskning som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt
Med den här typen av forskning försöker forskaren skapa en förändring hos forskningspersonen. Förändringen behöver inte vara bestående. Vanliga exempel är psykologiska experiment, men det kan även vara forskning som till exempel undersöker hur personer agerar under simulerade krisscenarier eller mätningar av köregenskaper i trafiken.

I den här typen av forskning behöver du som forskare och din forskningshuvudman ha en beredskap för att fånga upp de personer som kan må dåligt till följd av sitt deltagande. I vissa enklare fall kan det räcka med att kunna hänvisa till redan befintliga vårdgivare, i andra fall behöver forskningshuvudmannen ha en egen beredskap för att hantera de situationer som kan uppstå. Det kan finnas behov av att försäkra forskningspersoner som deltar.

Beredskap vid behandling av personuppgifter
För forskning som endast behandlar personuppgifter (till exempel registerforskning, journalgranskning eller datainsamling via enkäter och intervjuer) behövs sällan ett försäkringsskydd.

Du som forskare kan däremot behöva vara förberedd att hantera de forskningspersoner som får ett försämrat mående på grund av frågor i enkäter och intervjuer. Det kan därför vara bra att från början ta höjd för att vissa frågor kan väcka svåra tankar och minnen hos de personer som ska svara på dem. Många gånger kan det vara tillräckligt att vara uppmärksam på hur forskningspersonerna mår under tiden för insamling av svar samt att vara tillgänglig för att bemöta dem en tid efter.

Vid forskning på personuppgifter kan det finnas risker för forskningspersonernas personliga integritet. Som forskare behöver du ha klart för dig vilka kategorier av personuppgifter som du ska behandla och du behöver ha en plan för att skydda insamlade data från att spridas eller hamna i fel händer. Graden av dataskydd beror på om personuppgifterna är känsliga eller inte.

Läs mer om risker förknippade med behandling av personuppgifter i forskning

Beredskap för att hantera oväntade bifynd
Du som forskare och din forskningshuvudman behöver ha resurser och en plan för att hantera oväntade komplikationer eller bifynd som kan uppstå under forskningsprojektet. Med resurser menas ekonomiska resurser men också tillgång till personal med rätt kompetens.

Ett vanligt exempel på bifynd inom medicinsk forskning är upptäckt av tumör eller annan sjukdom i samband med provtagningar eller mätningar. Inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kan det till exempel röra sig om att forskningspersoner lämnar uppgifter om hälsa som forskaren inte har efterfrågat.