När kan jag få ett rådgivande yttrande?
Etikprövningsmyndigheten får lämna ett rådgivande yttrande över forskning som faller in under forskningsdefinitionen i 2 §, men som i övrigt inte omfattas av lagen. Myndigheten får även lämna rådgivande yttranden över arbeten eller studier som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå.
Forskning som inte omfattas av lagen kan inte prövas i sak, vilket innebär att den granskning som görs endast kan bli översiktlig. Det faktiska beslutet är avvisning och kan överklagas. Det rådgivande yttrande som lämnas i samma beslutsdokument som avvisningen kan däremot inte överklagas. Ofta landar myndigheten i att det inte finns några hinder mot den planerade forskningen. Men om det finns tydliga forskningsetiska brister i upplägget så kommer yttrandet innehålla råd om vad sökanden bör åtgärda innan forskningen kan påbörjas.
Myndigheten får bara lämna ett rådgivande yttrande om den som söker begär det i ansökan.
Ansökningsförfarandet för ett rådgivande yttrande är detsamma som för att ansöka om ett godkännande. Den enda skillnaden är att i ansökningsformuläret ange att ett rådgivande yttrande önskas.
Det är inte ovanligt att tidskrifter, oavsett forskningsområde, ställer krav på ett etiskt godkännande för att publicera en artikel, även om författarna kanske inte bedömer att detta krävs enligt etikprövningslagen. Det kan också finnas andra omständigheter som gör att forskaren behöver ett bevis på att en studie har genomgått en etisk granskning, även om studien inte skulle vara tillståndspliktig. I planering av ett forskningsprojekt är det viktigt att tänka på vad andra aktörer kan tänkas begära och eventuellt ansöka om etikprövning innan genomförandet av studien. Etikprövning kan inte ske när forskningen är genomförd och endast publicering återstår.