Vad är otillbörlig påverkan?

Informerat samtycke till deltagande i en vetenskaplig studie är ett av forskningsetikens centrala verktyg. Forskning får bara utföras om forskningspersonen har samtyckt till den forskning som avser henne eller honom. Ett samtycke gäller bara om forskningspersonen dessförinnan har fått information om forskningen. Samtycket ska vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till viss forskning.

Det informerade samtycket bygger på att tillfrågade personer ska grunda sitt ställningstagande på ett fullständigt och sakligt underlag om den planerade forskningen och att personen ensam och utan påverkan ska kunna avgöra vad hon eller han kan tänka sig att delta i.

I förarbetena till etikprövningslagen påpekar lagstiftaren att kravet på frivilligt samtycke innebär att tillfrågade personer inte ska ”ha utsatts för otillbörlig påverkan att delta i viss forskning” (se prop. 2002/03:50 s. 132).

Otillbörlig påverkan i forskning handlar i korthet om situationer där forskaren på ett osakligt sätt försöker påverka en personen att delta i forskning.

Forskningspersonsinformationen

Forskningspersonsinformationen får inte innehålla några övertalande eller vilseledande inslag. Informationen bör formuleras med neutralt språk och inte som ett erbjudande som liknar reklam. Det är till exempel brukligt att tillfråga någon om att delta i en studie, inte att erbjuda någon att delta. Det kan vara en balansgång att hålla ett hyggligt tilltal utan att för den skull påverka i någon riktning. Ofta kan typen av forskning, urval av forskningspersoner och risknivå avgöra vilken tonalitet informationen bör ha.

Här är några exempel på otillbörlig påverkan i forskningspersonsinformationen:

• När beskrivningarna om forskningens bakgrund och syfte innehåller överord om studiens tänkbara värde.
• Formuleringar som överdrivet och på ett övertalande sätt uttrycker tacksamhet för forskningspersonernas eventuella medverkan.
• Formuleringar som alltför starkt poängterar vikten av forskningspersonens deltagande.

Tänk också på att de som tillfrågas om att delta i forskning behöver få god tid på sig att läsa och ta till sig informationen för att avgöra om de vill ge sitt frivilliga och uttryckliga samtycke. De ska även få tillfälle att ställa frågor om de har behov av det. Detta gäller såväl medicinsk forskning med mer och mindre pressade vårdsituationer, som när kontakt med tillfrågade personer och datainsamling är tänkt att ske genom att söka upp människor på offentliga platser eller genom dörrknackning. Att ge alltför kort betänketid eller att vara för aktiv i försöken att få ett samtycke innebär en otillbörlig påverkan.

Personer som, efter ett rimligt antal påminnelser, inte har svarat på en skriftlig inbjudan om att delta i forskning ska inte sökas upp ytterligare i försök att förmå dem att delta. Detta innebär både ett integritetsintrång och en otillbörlig påverkan. Den som inte vill delta i forskning får inte heller avkrävas ett nej-svar. Det är inte heller godtagbart ur ett forskningsetiskt perspektiv att på annat sätt registrera de personer som har avböjt deltagande.

Frivillighet i beroendesituationer

Personer som befinner sig i beroendesituationer, exempelvis elever, patienter, brukare, anställda, ska försäkras om att deras situation i skola, vård, omsorg eller anställning inte påverkas vare sig de väljer att delta i forskningen eller inte.

Ersättning och gåvor

Vid etikprövningen bedömer ledamöterna bland annat om ersättningen utgör skälig kompensation för den tid som forskningspersonerna ägnar forskningen genom sitt deltagande. Ersättningen får inte vara för stor, så att forskningspersoner lockas att delta på grund av den. Då utgör ersättningen en otillbörlig påverkan som syftar till att övertyga personer att delta.