Etikprövningsmyndigheten presenterar Mats – en ordförande

Vad heter du och vad har du för roll i Etikprövningsmyndigheten?

Jag heter Mats Edsgården och är ordförande i en avdelning inom Etikprövningsmyndigheten, den för övrig forskning i Linköping. Jag är också ledamot i Ledningsrådet och Rådet för att utse ledamöter och ersättare.

Vad innebär din roll i etikprövningen och hur skiljer den sig från exempelvis en vetenskaplig ledamot?

Som ordförande är min roll främst inriktad på att leda mötena och att vara den som står för juridisk kompetens i ärendehanteringen. Jag är inte forskarutbildad, vilket de vetenskapliga ledamöterna är. Det är den största skillnaden, men min uppfattning är att ledamöterna och vår handläggare är mycket kompetenta även i den juridik vi har att förhålla oss till. Mitt uppdrag kan i korthet sägas primärt vara att se till att våra ärenden följer de regler som styr verksamheten och att sätta ramar för prövningen till att avse just etikprövning av ansökningarna.

Vad är bakgrunden till att du ville ta dig an det här uppdraget?

Jag har varit ersättare för ordförande under fyra år och får genom uppdraget att vara ordinarie ordförande en viss utökad möjlighet att påverka ärendehandläggningen. Det är också lockande att få något större insyn i verksamheten som ledamot i Ledningsrådet och i någon mån kunna påverka myndighetens utveckling. Jag tycker dessutom att mötena i avdelningen är mycket givande: det är många kloka personer som aktivt bidrar med kompetens till intressanta diskussioner. Det är också intressant att få insyn i den spännande forskning som pågår.

Vilka utmaningar möter du i ditt uppdrag för Etikprövningsmyndigheten?

Den största utmaningen är att få tiden att räcka till. Det handlar dels om att hinna med alla ärendena under våra möten, dels att hinna förbereda mig inför mötena. Jag arbetar som chefsrådman, vilket enbart det sysselsätter mig på heltid. Det kräver noggrann planering för att få tiden att räcka till.

Hur mycket tid tar ditt uppdrag som ordförande?

Det är svårt att beräkna hur mycket tid räknat i timmar som uppdraget kräver. Den mesta tiden läggs förstås inför och under mötena. Däremellan ska besluten från mötena hanteras i vårt ärendehanteringssystem. Det kommer dessutom in ändringsansökningar och kompletteringar som kan beredas utan att tas upp på ett nytt möte. Som en kort sammanfattande beskrivning kan sägas att jag lägger ner tid löpande och princip varje vecka och även under helger.

Hur mycket behöver du förbereda dig inför sammanträden?

Under de år jag haft uppdrag i myndigheten har jag behövt lägga ner många timmars arbete inför sammanträdena. I takt med ökad erfarenhet har vissa moment kunnat skötas i snabbare takt, men det är genomgående många handlingar i ärendena som behöver gås igenom.

Vad driver dig till att vilja fortsätta med uppdraget?

För min del finns det flera anledningar till att jag fortsatt. Uppdraget är spännande, ansvarsfullt och lärorikt. I vissa delar liknar uppdraget det jag gör som domare och det är en roll som jag trivs i och som jag gärna delar med mig av. Den största anledningen är nog ändå att få delta under sammanträdena. Det är mycket roligt att få träffa så många trevliga och kompetenta personer som engagerat diskuterar forsknings- och etikfrågor.

Vad gör du när du inte arbetar för Etikprövningsmyndigheten?

Jag är chefsrådman på Förvaltningsrätten i Linköping. Som chef ansvarar jag för ca 30 jurister, varav sju är domare. När jag inte sysslar med arbetsledning deltar jag i den dömande verksamheten. Det är en stor mängd olika måltyper som jag arbetar med och den gemensamma faktorn kan sägas vara att målen gäller tvister mellan enskilda och myndigheter. Arbetet innebär att jag sitter i förhandlingar under flera dagar i veckan. Jag lägger också mycket tid på inläsning och domskrivning. Jag är präglad av mina många år i statens tjänst (35 år), och ser att det finns flera likheter med domstolsarbetet och uppdraget i Etikprövningsmyndigheten. Båda innebär stort ansvar och innefattar dessutom arbete under former där saklighet och objektivitet är centrala begrepp.